Blog Image

Reseblogg

Salang Beach, Kuala Lumpur – nu hemma igen!

Asien runt 2014 Posted on 2014-08-15 13:20:30

Hej en sista gång!

Nu var det slut på vår långa härliga resa för denna gång…

Avslutade badandet på ön Tioman i viken Salang, tillsammans
med Torbjörn och Wilma (samma vik som vi landade in i efter vår något
dramatiska snorkeltur). Salang innebar
allmänt mer liv, fler restauranger och t o m lite shopping. Detta sammantaget
passade oss utmärkt efter flera dagar med total lugn och ro.

Här var det charmigt och väldigt vackert samt med korallreven alldeles utanför. Att kunna ta del av en helt annan värld genom att simma endast några armtag ifrån sin solstol och sen bara skicka ner unan under vattnet är ju riktigt lyxigt 🙂


Avslutade sen några hysteriska dagar i Kuala Lumpur igen med
sightseeing och slutgiltig shopping (där vi hittade helt rätt på Times Square
plan 2-4 samt utomhusmarknaden Petaling i China Town 🙂

Nu är vi hemma igen och inser att vår Asien-tripp väl var
värd mödan sin :).
Förutom gött väder och behövande miljöombyte har vi haft en skön mix av besök,
kultur, mat, shopping, strandliv och storstad.

Ha nu det så bra och ta hand om er så hoppas vi att vi snart
hörs / syns!
Kram i massor



Mera Tioman, Panuba beach och lite till

Asien runt 2014 Posted on 2014-08-02 14:06:15

Hej hej!

Dagarna går fort när man har roligt och nu var det redan dags
att ta farväl av Jessicas mamma och pappa med vännerna Rajjan och Eva för denna
gång – tack för ett otroligt härligt resesällskap och en drös massa nya gemensamma
upplevelser och minnen 🙂

Har också bytt vik / strand sen sist samt spenderat ett
antal nätter på denna för oss nya Panuba Beach. Stället, som är likt en egen
liten by med pittoreska små stugor alldeles utmed vattenbrynet samt stigandes
upp med berget, erbjuder ifrån alla boenden en magnifik utsikt över havet och vår
egna lilla badvik (även om stug-standarden är väldigt basic och ett visst antal
myror tycks ingå i hyran) – tror inte vi har bott så nära vattnet någon gång
tidigare. Viken i sig är jättefin och har korallrev med en massa färgglada
fiskar precis utanför. Bara att plumsa i det turkosblåa ljumna vattnet och
börja snorkla *yihaaaa* Det enda bakslaget är att vi är lite låsta här. Man kan
dock ta en djungelvandring på 15 min till början på nästa betydligt större vik kallad
ABC alternativt åka svindyr transportbåt… så nu har vi bra anledning till att
röra på oss 🙂 Förutom att det är lugnt, skönt och väldigt vackert här är
personalen på Panuba Inn Resort inte alls lika tillmötesgående som man är
”bortskämd” med i framförallt Asien.

Tobbe och Wilma här äntligen också anlänt efter en massa
pusslande med främst taxi och färja. Vad vi inte visste var att hela Malaysia
har ledigt precis nu i o m att deras muslimska Ramadan är över och att de då firar
sin ”Hara Raja” – 1 veckas ledighet för hela landet, som då verkar vara i smått
kaos då alla tycks åka runt överallt.

Häromdagen tog vi oss en go promenad hela gänget ännu längre
bort, på ca 1,5 timme (förutom Kent och Rajjan vilka stannade kvar på Panuba
efter diverse krämpor). Startade genom djungeln, via den långa stranden ABC för
att slutligen komma till ”huvudviken” på Tioman kallad Tekek. Här tog vi ut pengar
ur öns enda bankomat och fick till lite småshopping 🙂 Tog en lunch på ett fantastiskt
mysigt ställe kallat Swiss Cottages, vilket vi faktiskt försökt att boka i
våras men som redan då dessvärre var fullbokat.

Gjorde en snorkelutflykt vilken började i moll, men tyvärr
slutade i dur. Båten kom och hämtade oss strax efter 14 och körde oss till en
vik där det var helt stilla och klarblå himmel. Bara en annan liten båt förutom
vi var på plats. Såg inte mycket ut för världen men sen visade sig havsrikets rike
ifrån sin bästa sida – under ytan 😉 Jessicas mamma som tidigare inte vågat snorklat
hoppade i och njöt i fulla drag., likaså Lova som nu agerar kaxig snorkeltjej
simmade runt bland de otroligt vackra reven.

Åkte sen vidare till nästa ställe
och då ser vi att det börjar dyka upp tecken på oväder. På bara några få minuter
blåser havet upp i vita vågor. Åkte snabbt vidare till det tredje och sista
snorkelstället runt ön Coral Island. Kastade oss i och upptäckte att det här
var ännu finare och mäktigare än det vi tidigare skådat. Så stilla och lugnt
under ytan samtidigt som blåsten och vågorna tilltog på ovansidan. Var som att
befinna sig på två skilda platser samtidigt. Man ville bara snorkla vidare med
blicken neråt. Dessvärre började barnen bli lite väl oroliga så efter
överläggning med våra båtkillar bestämde vi oss för att ta oss tillbaka mot
Tioman, som låg mer på läsidan (vågorna kunde bli ännu större trodde killarna,
även om vinden skulle lägga sig inom kanske 30 min). Flytvästar på och ut i de
skumpande vågorna. Killen som körde kryssade skickligt mellan de stora vågorna,
även om hälften av vågorna tycktes skölja in över oss i båten. Kent höll
humöret uppe och hjälpte nog flera av oss att tygla vissa oroliga tankar. Kom till
slut in till Tioman och viken Salang Beach, men då var alla och allt totalt
genomblött. Kroppstempen hade också sjunkit en del märkte man, för när man
satte tårna i ”vik-vattnet” kändes det som ett uppvärmt badkar. Inne i viken
badade alla som vanligt och ingen tycktes notera att det pågick mindre storm
alldeles utanför *ni kanske förstår att vi var lite skärrade, även om
båtkillarna hade bra koll på läget och aldrig visade ens minsta tecken på oro*.
Inte långt därefter var de vita vågorna så gott som borta och den blå himlen
tillbaka. Snorklingen var heeeelt fantastisk, men tyvärr tog båtfärden lite
udden av det som kunde blivit sådan fullständig succé 🙂

För övrigt är vädret kanon med en massa sol och värme varenda
dag. Försöker dricka så mycket vatten vi bara kan på dagarna, men det slutar
ändå med att man är lite småmosig fram på kvällskvisten – utan att egentligen
ha lyft ett enda finger… 🙂

Ramadan – som varar i dryga månaden – har ju ställt till det något kan man
lugnt säga. På kvällarna öppnar de inte restaurangerna förrän kl 20, vilket är
i senaste laget för barnen. Dessvärre verkar malaysiern här på Tioman alltid
följa någon siesta också, så mellan kl 15-19 är det inte heller helt lätt att
bli hörd – det gäller att planera alltså. Priserna tycks också ha trissats upp under
Ramadan-semestern och tillgången till taxi, boende och annat är mer fullbokat. Nu
är dock snart deras 1V sem över och allt kan återgå till det vanliga *hoppas
vi* 🙂

Halva resesällskapet har nu alltså också lämnat oss och
Malaysia för denna gång. Vi som är kvar fortsätter tappert 😉 en dryg vecka
till med lite sol/bad för att sen avsluta i Kuala Lumpur innan påbörjad hemfärd
sent den 8 aug…

Ta hand om er alla och hoppas ni har en fortsatt härlig
sommar/semester, syns snart 🙂

Kram kram



Kuala Lumpur, Nipha Beach

Asien runt 2014 Posted on 2014-07-26 06:12:14

Hejsan svejsan!

Utan tillgång till Internet, telefon, TV, uppkoppling eller
nyheter i 5 dygn – men vi lever och genomgår total avkoppling ute på den
malaysiska ön Tioman.

Startade Malaysia med ett kärt återseende och mötte upp Jessicas
mamma Lena och pappa Kent samt deras vänner Eva och Raymond. Visade huvudstaden
Kuala Lumpur / KL runt och tog oss till tvillingtornen Petronas Tower, vilka
också syns uppstickandes nästan var man än befinner sig i stan – trots alla
andra höga byggnader. Besökte också en jättegrotta kallad Batu Caves, ca ½
timmen utanför centrum (tack Irene 🙂
Riktigt nice och ett alldeles lagom utflyktsmål för dagen. Efter 272 korta men
branta trappsteg kom man fram till en enorm öppning till grotta, med hög skränig
musik, apor i överflöd och rejält högt i tak. Stället hade varit perfekt för
lite go house-musik tyckte Reine, men det hade nog inte varit så poppis då det
också kryllade av hinduer som tog hand om templet som var placerat längst in. Utanför
stod sen en enormt hög guldfärgad hindustaty, trots att Kuala Lumpur och
Malaysia är kraftigt muslimskt.


På vägen tillbaka till KL åkte vi sen via några olika ”fabriker”.
På första stället fick vi se på när de målade batik och knöt batiktyger i massa
möjliga och omöjliga kreationer på kroppen 🙂 Därefter bar det iväg till en chokladfabrik, där de tillverkade – eller snarare
sagt sålde – choklad med alla smaker och blandningar man kan tänka sig. Allt
fanns också tillgängligt som smakprover, till barnens och Reines stora
förtjusning (vi har ju några i Camsel-familjen som är extremt svaga för choklad 🙂 Favoriterna blev
tillslut en vit choklad med blåbär, en mörk choklad med kaffe och ytterligare
en mörk choklad med chili – mums! Kanon att vi inte hunnit äta lunch innan
*NOT* Bra dock att det är så svårt att förvara choklad i denna värme, vilket resulterade
i klart begränsade förvärv… J

Under vår vistelse i KL har vi lyxat till det ordentligt och
bor på gamla kära Melia Hotel, vilket är placerat mitt i det centrala ”Bukit
Bintang”-området. Alldeles utanför går sky-train:et med passande nog också en
tillhörande hållplats. På andra sidan sky-train:et och vägen ligger sedan
Beraya Time Square, vilket är ett enormt shoppingcenter – lite shopping för
främst damerna hanns alltså också med 🙂 KL har dock ändrat skepnad sedan vi var här senast för 4,5 år sedan, dels då
man byggt bort de mysiga kvällsstråken till förmån för en tunnelbana men även
då man ”bytt ut” alla privata och prutvänliga shoppingstånd till fina dyra boutiquer.
Inte alls lika lätt att varken bara strosa omkring eller shoppingfynda som förr
alltså. Utöver detta river man och bygger nya hotell överallt då befintliga
inkvarteringar inte tycks räcka till *tungt atmosfärdropp kan man lugnt säga,
när vi summerar KL 2014*

Tog en minibuss på ca 4,5 tim öster ut till hamnstaden Mersing,
för att därifrån ta färjan på 1,5 tim över till ön Tioman. Här har vi kommit
till ett litet paradis som kallas Nipha och bor i varsin bungalow (stället
Niphanema öppnades i mars 2014 och har endast 5 st bungalows). Regnskogen ligger
precis bakom oss och stranden strax nedanför / framför. Här är det varmt,
väldigt varmt, dag som kväll/natt och vi trivs som fisken i vattnet J Nu råder total
avkoppling utan några som helst moderniteter. Det enda vi har tillgång till är
ställets mycket begränsade kök / bar :).


Har lyckats skåda allt ifrån varaner, apor, turkosa fåglar, stora färgglada
fjärilar och örnar till enorma skalbaggar (sk ”Rhino Biter”, vilka är nästan 1
dm lånag – helt ofarlig säger Jana och Happy som äger stället). Hörde även att
det finns ett gäng pytomormar strax nedanför där vi bor (närmare bestämt
sovandes i båthuset), men dem har vi sån tur är sluppit att råka på än så
länge. Andra kvällen vi var här skulle en kraftig kobra också ha singlat sig
förbi stranden där de spelade vollyboll på *lite läskigt* Annars solar, badar
och relaxar vi mest hela dagarna. Har även fått testa på lite lokal föda i form
av djungelfrukt, palmblads-pudding med sockersås och frukten durian (en stor
taggig frukt som man ser överallt i Asien och som både luktar och smakar
vidirigt). Man känner durian-lukten på långt avstånd och tankarna går direkt
till sopor. ”Don´t smell it, just taste it”, sa de till oss när vi skulle få smaka
denna asiatiska surströmming. Uaaaarrrk så illa det smakade!!!!! Tydligen
skulle man ge den 3-5 smakförsök innan man ger upp, men det finns inte en chans
i världen att vi stoppar detta avfall i munnen igen – icke att förglömma
raparna som sedan efterföljer och sitter i lååååååååångt efteråt… J


Nu har vi tagit vårt pick och pack till nästa strand här på Tioman. Stranden heter Panuba och här ska
vi sen strax möta upp ytterligare ett glatt besök i Tobbe och
Wilma *spännande att se hur det gått för dem med resandet genom den precis
påbörjade Malaysiska ramadansemestern, snacka om tajming*

Ta hand om er så hörs vi snart igen!

Kram i massor



Mera Bali

Asien runt 2014 Posted on 2014-07-16 04:56:03

Hej på er!

Nu har vi gjort Bali igen, för denna gång. Har haft riktigt
sköna dagar med bra väder, en massa sol och bad samt ett gäng helkroppsmassager
– alla på riktiga salonger och på heltimmen till det sjukt låga fasta priset av
30 SEK… dessutom har de varit riktigt bra, kittlar inte heller på benen och
Jessica har för första gången låtit någon röra vid hennes fötter i flera minuter
utan att kicka sönder något / någon 🙂 Barnen har också haft det nice, med bio-tajm a la iPad med tillhörande mumsiga chokladkex
samt druckit choklad på tetrapack *alla nöjda alltså* 🙂

Skönt också att få så mycket kvalitetstid tillsammans och
bara vara i några dagar, även om det kliar lite i både fingrar och ben på hitta
på saker J
Dagarna har blandats upp med allt ifrån strandliv och poolhäng till att bara
strosa omkring och äta nygrillade majskolvar samt shoppa lite mellan varven (hyfsat
bra här får man väl säga med Camsel-mått räknat 😉 Kvällarna har vi njutit mestadels
av havets läckerheter i form av goda räkor och diverse olika fisktillagningar.
Det är en ren fröjd och skön känsla att kunna äta så god mat på restaurang för
ca 30 SEK / pers med goda tillbehör. Barnen har mestadels ätit pasta, kyckling
och annan ”vanlig” mat som erbjuds här överallt. Vi har även passat på att
kvällsbadat tillsammans i poolen precis innan läggning, till barnens stora
förtjusning.

En utav dagarna åkte vi så långt söder ut man kunde komma,
ner till ett ställe kallat Uluwatu, för att kika på ett gammalt hindutempel-område
placerat längst ut på klipporna *nice view* Att befinna sig på dessa klippor 30m
ovanför havet och både se och höra hur vågorna rullar in med enorm kraft och
sedan skåda horisonten där som havet möter himlen ger ett rejält skönt lugn. Besökte även för omväxlings skull en annan strand nere i dessa södra regioner
kallad Nusa Dua. Avslutade sen dagen vid den enorma viken Jimbaran. Stranden är
här också riktigt fin, men nyttjas endast på eftermiddagarna och kvällarna då
man dukar fram sina restaurangbord för middag. På menyn finns då allt som kan
tänkas ifrån havet och är helt purfärskt *mumsfillibabba*

Lite reflektioner över Indonesien i största allmänhet är att
alla verkar mer eller mindre röka, minst cigaretter. Ett vanligt Marlboro-paket
kostar ca 10 kr. Det kryllar också utav vespor och motorcyklar och alla åker
runt med hjälm – vilket sällan förekommer i övriga Asien (hörde en story om att
en tidigare president ägde alla hjälmfabriker…). För övrigt trivs vi superduperbra
over here och längtar redan tillbaka 🙂 … men vi är inte riktigt klara med Asien än för nu väntar ju slutdestinationen
Malaysia med en massa nya roliga besök. Jessicas mamma och pappa med vänner Rajjan
/ Adam och Eva kommer först och är nog nu redan på väg. Efter ytterligare ca en
vecka kommer sen även Reines vän Torbjörn med dotter Wilma – Lova har nu ett
bra tag haft nedräkning tills hon ska få träffa Wilma 14 år för första gången 🙂 Ska bli himla kul med
besök nu igen, att kunna dela sina minnen tillsammans är ju helt oslagbart.

Jessica kreerar med nya hårfrisyrer på Lova mest varje dag, och
även William får sig en släng av detta – om än något ”storasysterinspirerade” 🙂

Njut av solen hemma i Svea, så kommer vi ganska snart hem
och delar den med er 🙂

Kram i massor från oss alla



Yogakarta & Bali

Asien runt 2014 Posted on 2014-07-10 16:11:21

Hej igen på er alla goingar!

Antar och hoppas att ni nu också får njuta av lite sol, semester och vissa även
lite Brasse-kross 🙂

Vi tog oss vidare ifrån paradisöarna norr om Java, först med färja tillbaka och
sen med minibuss till Indonesiens studentstad nummer ett; Yogakarta (även
kallad Jogja). Vi anlände sent på kvällen men kände direkt att här skulle vi
trivas. Massor av rörelser, små matvagnar i varje gathörn och en myllrande kvällsatmosfär.
Här verkligen kryllar det av mopeder, vespor och motorcyklar i alla utföranden
och förutom alla dessa transportmedel är gatorna dag- som kvällstid kantade med
en massa försäljare (allt ifrån mat till diverse prycklar). Inte mycket att ha dock
visade det sig senare, utan mest inhemsk batik, mindre bra kvalitet t-shirts och
massor av allmän lump 🙂

Det som staden Jogja är mest känd för är Borobudur, ett
gammalt och relativt litet tempelområde uppbyggt för ett gäng 5m-höga
stenklockor – uppställda på toppen av en enorm trappformation. Allt är gjort i
sten och med sina 32 våningar liknande det nästan en pyramid. Jättefint och
häftigt på alla sätt och vis, men vi trodde faktiskt att det skulle erbjudas
mer än ”bara” detta. På dagsutflykten hade vi även planerat in en sväng om på
den närliggande och fortfarande aktiva vulkanen Merapi, vilken för tillfället dessvärre
bestämt sig för att sluta in sig i moln, så tji fick vi (fick istället lägga
tiden på att förklara för Lova att vi inte skulle åka varken 4WD-jeep eller
motorkross uppför berget för att komma närmare – sån tur var fick vi se hela
vulkanen utan moln och t o m med lite bolmande rök några dagar senare ifrån
ovan, då vi morgonflög vidare till Bali *tänk om man vetat om denna vy vid
diskussionen med Lova 😉 *

Förutom cykeltaxi (eller ”padle cab” som de så fyndigt också
kallas J)
åkte vi häst-och vagntur i denna stad. Skönt
att slippa gå precis överallt. Annars lunkar det på fint och vädret är för det
mesta soligt och väldigt varmt, we like a lot J
Dock tycks både Lova och Jessica synkat en temporär avsmak för nudlar och det
stekta riset som jämt erbjuds (nazi goreng). Brukar vara gott i måttliga
mängder, men nu har det stått på menyn lite väl ofta. Skönt att komma till lite
större städer som denna där det mesta erbjuds, måste erkänna att vi hälsat på
Ronald McDonald några gånger det sista *däremellen också pillat i oss hans dumt
goda milkshakes och glassar… där rök sista sena förhoppningen om beach 2014…* 🙂

Nu är vi på ön Bali, snacka om skillnader. Från en öde ö
till storstad till världens semesterkommers. Här på stranden Kuta / Legian där
vi befinner oss mestadels finns nog nästan allt vad gäller turistutbud. Stor
sandstrand med världens surfvågor och allt som därtill kan önskas av
strandlivet, massor av boendealternativ, restauranger, caféer, barer, uteställen,
massageställe och shopping högt som lågt. Du behöver inte känna dig direkt
ensam här heller för den delen, men trots det kan du hitta din egen avskilda
plats om du så vill. Att varva reseluffandet med lite närliggande bekvämligheter
och att kunna välja bland utbuden är just nu väldigt uppskattat. Kontrasten är
total jämfört med paradisöarna Karimunjawa, men det är just denna mix som vi trånar
efter och älskar 🙂

Lova och Reine gjorde äntligen slag i saken och bestämde sig
för att vågsurfa, hur svårt kan det vara? Smått sneglandes på hur de andra
rockis:arna gjorde med allt ifrån torrsim på stranden till fejkbalanserandes på
sina surfbrädor såg detta ut att bli en hyfsat enkel match. Lova kämpade och hade
tålamod i ca 30 min, sen ville hon inte mer. Blev rädd för vågorna som nådde
längst upp på stranden och som sedan rann tillbaka och då endast utgjorde
strandsand igen… Reine kämpade sen vidare på egen hand och tog sig upp ett
antal gånger på promen till surfbräda; fick fräscht sommarbrun känna havsbrisen
vina i håret glidandes på vågen fram, till strandfolkets stora förtjusning
*kanske lite delade meningar om just denna beskrivning… om nu någon förutom
Jessica ens lyckades skymta honom 😉 * Första gången han kom upp blev det
ganska omgående tillbaka i och under plurret igen. Inte nog med det, han fick
då också en annans rockies bräda i huvudet – tjong – tur att den killens bräda
också mer liknande en vadderad jättemadrass med stora runda hörn… 😉 Vågorna
ser verkligen enorma ut och att se ”de riktiga” surfarna glida ner alldeles
framför dessa vågbestar är otroligt maffigt och ger en enorm sjyst sommarkänsla.


Igår spenderade vi dagen genom att ta oss några km norr ut
ifrån Kuta till den något hippare delen av stranden, kallad Seminyak. Stranden
var inte på något sätt bättre och allt kostade nästan dubbelt så mycket som
”nere” i Kuta, så det tog ett tag innan vi fattade vitsen. Först när det så
smått började närma sig senare eftermiddag och solnedgång kom strandaktiviteten
igång ordentligt. Scener, högtalare, bord och liggsäckar åkte fram i en rasande
fart och inom loppet av någon kvart såg stranden helt annorlunda ut *scheisse
vad mysigt det blev*

Barnen trivs också klart bra här på Bali, är det inte strandhäng
och bad så är det inte långt till boendets pool. Nästan alla ställen har pool
och är extremt prisvärda. Vi bor på ett ställe i Kuta / Legian som heter
”Beneyasa 1 Beach Inn” och betalar endast 140 SEK / natt för ett dubbelrum med
AC, varmvatten, frukost, WiFi, pool etc. Har ju varit här på Bali förut och tar
nu verkligen dagarna som de kommer. Jessica och Lova verkar nu också ha fått tillbaka
aptiten igen så nu är det förhoppningsvis slut på tjejgnället för den här
gången… 😉

Ha det nu så himla bra och ta hand om er!
Kram i massor



Jepara, paradisön Karimunjawa

Asien runt 2014 Posted on 2014-07-01 09:18:24

Hej igen alla sommarsvear!

Har nu lämnat Indonesiens huvudstad Jakarta, denna gång med
tåg igen 🙂 90-gradiga
säten och 8 tim senare nådde vi staden Semarang. En tjej som Jessica och barnen
lärde känna på tågstationen i Jakarta hjälpte oss turligt nog till en egen
taxi-SUV (165 SEK) och vips så var vi på väg till nästa stad kallad Jepara och
ett steg närmare de så efterlängtade öarna. Taxiresan skulle ta dryga 2 tim men
då vägarna sedan tidigare helt regnat sönder gick färden istället på 5 tim
(tack för det vägverket). Hyfsat möra när vi kom fram alltså, men mycket tid
tillsammans vilket faktiskt är halva grejen (får försöka förklara allt detta
resande för barnen när de blir äldre… :).

Vi landade in på ett hotell kallat Elim och sen var tanken
att åka till ögruppen Karimunjawa dagen efter, men båtarna / färjorna var
inställda (lågsäsong och ett
motorhaveri). Första färjan gick två dagar därpå, så vi bytte boende för
att få tillgång till pool (Hotel Jepara Indha). Lonely Planet som reseguide
har väl inte varit helt klockren här i Indonesien så vi hade inte så mycket
hjälp här och Internet har fungerat ungefär lika bra som det svenska
skolsystemet… så dag 2 när vi skulle ta oss ut till stranden hade vi inte
mycket att gå på. Hittade inga taxibilar, inga bussar och folket varken kunde
eller ville hjälp oss (undermålig engelska kan man också lugnt tillägga). Hade
fått en handritad kopierad karta ifrån första boendet och det verkade lite väl
långt att gå i värmen. Vi letade efter en turistinformation, vilken skulle
finnas 500 m bort. Mitt upp i allt letande blev vi abrupt stannade av en
polisbil *hmmmm, klart tagna på sängen när polisen kommer tutandes på en* Ut flyger
en konstapel med en kamera i högsta högg och frågar ”photo photo” 🙂 Lova och William blev ordentligt
fotade och innan poliserna lämnade oss frågade de vart vi var på väg. Vi svarade
att vi letade efter en taxi ut till stranden men att ingen hjälpte oss och vips
så satt vi i baksätet på polisbilen 🙂 Gissa om succé med att få åka polisbil, men först efter att Lova fått klargjort
att vi varken gjort något fel eller brottsligt 🙂 Landade till slut in på ett riktigt nice resort (Palm Beach Resort), där det
visade sig att den ena polismannens bror jobbade… Sjyst place att spendera
dagen på, med privat strand, restaurang, pool och allt – så vi kan inte direkt
klaga på släktrelationen 🙂

Tog oss sen morgonen därpå ner till hamnen med cykeltaxi,
det enda färdmedlet som erbjöds då vår förbokade taxi ej dök upp. Den äldre
mannens trampande och stånkade gjorde oss klart oroliga för hälsan hans, men 10
min senare var vi framme och kunde då börja köa för färjebiljetter (vilka inte
gick att köpa i förväg *smidigt*). Båten åker före utsatt tid om den blir full,
så nu gällde det… Reine som alltid har en tendens att byta kö – och då bli ännu
senare – fick vackert stå och stampa i den enda kö som erbjöds. Kön minskade
men Reine förblev sist, vilket indikerade att vi var sena. Kom fram, pröjsade
ca 100 SEK för oss alla fyra, och fick sedan reda på att boarding:en startat
och att vi skulle skynda oss. Springandes lyckades vi ta oss ombord, med uret
pekandes på endast lite efter kl 06.00, och sedan lämnade båten som planerat kl
07.00 *we lööööve this country* Inte många euro-blekfisar likt oss på båten –
undantaget William då förstås J
– utan mest asiater. 5 tim dyning-gungandes gjorde att de små gratispåsarna
fylldes ordentligt på alla håll och kanter av dessa asiater, men vi klarade oss
fint (barnen sov som tur var också en hel del).


Vanligtvis brukar man mötas av
taxibilar, guest-house-inkastare och andra som vill sälja diverse turer, men
inte vid denna hamnankomst. Här fick vi fråga oss fram och lyckades sedan bli
förbarmade av en taxichaufför som kom tillbaka till hamnen, efter att alla
asiater transporters ut till sina ”destinationer”. Efter två misslyckade boendeförsök fiskade
Reine upp ett visitkort, som han av en slump tidigare fått och också behållit –
sån tur var. Visitkortet var till ett ställe på en närliggande ö vilket visade
sig inte bara bli vår räddning i det piskande varma regnet utan även ge oss en
touch av paradiset J
Värt mödan kan man alltså lätt säga.

Här befinner vi oss nu, på denna lilla privat ö med endast 4
bungalows (2 rum i varje, Menjangan Resort), omgiva av palmer, sandstrand och
turkost vatten. Inga vägar, ingen trafik, inget Internet, inga restauranger förutom
vår egna och ingen el mellan kl 06.00-18.00. De andra temporära gästerna har
hittills, förutom de 11 anställda, bl a bestått av sköna lirare i form av en
härligt glidande australiensisk köksmästare, ett par ifrån Frankrike, ett
”hunny moon”-par ifrån Indonesien… 20 meter framför oss ligger vattnet och ca
200 meter bakom oss kommer stranden igen. På ”framsidan” rullar vågorna in och
den ljumma vinden tar effektivt bort allt vad mygg heter och håller sen även nere
nattemperaturen riktigt bra. På ”baksidan” av ön råder fullständigt lä och här
ligger ett helt fantastiskt korallrev på flertalet 100 meter, bara ett stenkast
ifrån land. Vi tog en tur ut till revet med ställets transportbåt och Lova
vågade sig äntligen i trots ett myller av nyfikna fiskar och och
slut gjorde även William ett krampaktigt försök – om än något mer fastklamrandes på
pappa :). Revet
är nog faktiskt också det bästa vi upplevt efter Australiens barriärrev, vilket
överraskade oss rejält.

Vi lyckades också besöka en hajfarm, där man direkt i havet
har nät-boxat in ytor med diverse havsdjur i. Har fanns möjlighet att bada med
revhajar och sköldpaddor samt att få hålla i allt ifrån rockor till blåsfiskar.
Döm om vår förvåning när Lova började säga att hon ville hålla i djuren och
sedan än mer förvånade när hon sade att hon ville bada med hajarna men inte riktigt
vågade. När Jessica sedan skulle kasta sig i boxen med revhajar skulle Lova
med. Lillebror William härmar ju storasyster i allt, så snart var alla tre i plurret
*cooooolt* Reine var tvungen att fota därför fick han avstå, tro nu inget annat 😉 ite läskigt sade
Jessica när hajarna kom slalomåkandes emot dem för att sedan tvärt gira undan.
Check – done that! 🙂

Nästa resemål för oss är nu Yogakarta med mycket sevärdheter,
innan vi landar in på Bali – gick bara inte att motstå denna semesterö, även om
vi varit där förut 🙂

För alla er som orkat er ända hit ner, får ni hadé
supergreat tills nästa gång!
Här kommer bara lite goa bilder som vi inte kunde motstå att visa 🙂

/Stor Javakram ifrån oss fyra till er alla



Laos, avslut Thailand, Indonesien

Asien runt 2014 Posted on 2014-06-26 17:29:51

Hej på er alla glada!

Hoppas ni alla hade en skön midsommar och att ni åt
jordgubbar så det sprutade ur örona för oss med J
Vi har det fortsatt finfint här borta i Asien, men midsommarkänslorna var
dessvärre en bit bort – tog oss varsin Strawberry Margarita istället, närmare jordgubbar
än så kom vi inte 😉

Laos var och är ett sannerligen ett härligt land, över
förväntan. Med sin fantastiska gröna natur och med Mekongfloden som landets
pulserande livsådra tog vi oss vackert inåt landet under 2 dagar via just
floden (inkl. övernattning på fastlandet). Kuriosa; Mekongfloden sägs vara runt
450 mil och rinner genom Kina, Burma, Laos, Vietnam, Kambodja och Thailand.
Timme efter timme bara satt man och njöt, tittade ut och såg små byar, fiskare
och annat lugnt bara passera förbi (låter stressigt vá).

Att komma hit kändes som att komma till Thailand för X antal
år sedan. Landade in i små byar där flertalet inte kunde engelska, ännu mer spartanskt
och på något konstigt sätt lite mer harmoniskt, lugnare och allt i mindre skala
än ex Thailand. Maten var klassik asiatisk med mycket ris, nudlar, kyckling och
grönsaker. En skillnad var att man kunde beställa baguetter i vartenda gatuhörn,
då Laos tidigare var koloniserat utav Frankrike.

Laos hade många spännande aktiviteter att erbjuda som ex
vandring, trekking, kayaking etc, dock svårt för oss med barnen. Vi besökte ex fina tempelbyggnader och ett fantastiskt vattenfall. Hann även med att
besöka en liten by där vi delade ut pennor till barnen, vilket givetvis var mycket
uppskattat. William och Lova var lika exotiska här som på tidigare resor och
vart man än gick så vände sig folket om, pekade, log och vinkade åt barnen. Nu
är barnen vana och vinkar tillbaka i alla fall nästan varje gång, om inte
high-five erbjuds får då ska det ”give-me-five-slås” ordentligt kan vi lova *yeah* 🙂

Slutligen kom vi fram till Laos huvudstad Vientiane, vilken
vi valde att åka minibuss till. Tack och lov att vi tog det beslutet då det tog
11 timmar och att åka i bergen på natten med sovbuss måste vara allt annat än
en succé. Vi startade ifrån turistorten nummer ett Luang Prabang vid 15-tiden
och började serpentinåka i bergen omgående. Miljöerna och vyerna var lika fantastiska
som kurvorna var runda. Vi svängde och flängde genom allt ifrån små byar,
teodlingar och diverse vägförsäljningar till magiska utkiksplatser. Efter 4
timmar tog vi ett stopp högst upp i bergen alldeles innan solnedgång, där vi t
o m passerat molngränsen. Utsikten var magnifik och atmosfären gick nästan att
ta på. Lyckades också tajma in detta med en nudelmiddag innan resan fortsatte
mot Vientiane (dit vi nådde först efter midnatt). Barnen sov en hel del av
resan så allt gick trots allt ganska smärtfritt – förutom viss träsmak.

Väl i Vientiane tog vi dagen efter en tuk-tuk på dryga
timmen för att bara få oss en känsla för staden. Detta var den klart minsta
huvudstad i alla fall vi besökt, men tyckte klart att den var lite Asien-charmig.
Besökta någon spontan marknad men knallade mest annars bara omkring den korta
tid vi hade där.


Efter 2 övernattningar flög vi vidare tillbaka till Bangkok
för att ha en gemensam avslutande dag innan Reines mamma och pappas äventyr var
över för denna gång. Avslutnings- och kalasmiddag för Jessica, som också passade
på att fylla år, lyckades vi få till i Bangkoks högsta byggnad (sjyst utsikt
ifrån våning 79:e kan vi lova). Lissette och Roland lämnade Bangkok torsdag
morgon mycket nöjda – tror och hoppas vi – och med många nya både intryck och
erfarenheter. Kunde inte startat vår lilla Asien-tripp på ett bättre sätt, 1000
tack för förtroendet och ett mycket trevlig resesällskap för oss alla fyra 🙂

Själva stannade vi i Bangkok för att främst bara relax:a lite
för barnens skull (Rambuttri Village Plaza Inn var verkligen ett perfekt boende
för oss med pool och allt samt att de sen också hade Bangkoks godaste maträtter
till sjukt bra priser gjorde ju inte saken sämre), innan vi bokade och
fortsatte med direktflyg till Indonesiens huvudstad Jakarta.

Väl i Jakarta kom flashback till Indien med mycket folk,
hysterisk trafik och ett enda stort myller – dessvärre utan Indien-charmen. Jalan
Jaksa heter gatan som motsvarar backpacker-centrum och utgjordes av kanske 50m
aktivitet i form av lite oordnade restauranger, boende och diverse bokningskontor,
alltså ganska icke-utvecklat om man jämför med ex Khao san road i Thailand, men
men. Vi tog oss kvickt vidare österut för att göra Java under efterföljande
veckor. Mer rapporter kommer för nu har vi tagit oss en bit till 🙂

Take care, vi hörs!
Kram kram



Chiang Mai, Chiang Rai, Gyllene triangeln

Asien runt 2014 Posted on 2014-06-13 19:06:32

Hej svejs!

I skrivande stund har vi landat in i Laos och Huay Xai. Gränsövergången
ifrån Thai-staden Chiang Khong gick väldigt smidigt tack vare lågsäsongen som
råder (visumet löstes i ett nafs vid övergången och kostade endast 32 USD per
person).

Vi har haft helt fantastiska dagar i norra Thailand.
Startade i Chiang Mai, vilken betyder elefantskogen – tack Irene! J. En relativt stor stad
med både puls och charm, samt med det mesta att erbjuda – nästan som ett
mini-Bangkok fast mysigare. Mötte en superhärlig pickup-taxi-kille (Mr Chai), som
guidade oss runt i stan. Via honom bokade vi sedan en långtur norrut med avslut
vid Laos-gränsen, med ett gäng utflykter och stopp på vägen (stor Toyota-van i
3 dagar och 2 nätter för lite drygt 1600 SEK).

Startade med Tiger Kingdom – ett tigercentrum där de föder
upp tigrar, i dagsläget 84 st. Dessa tigrar blir vanda vid människor direkt
ifrån födseln vilket gör dem vänligt sinnade (alltså helt utan droger, vilket
dessvärre annars nyttjas ganska kraftigt på ”tam-tigrar”). Att få komma in till
tigrarna och vara dem så nära var betydligt häftigare än vad vi kunde ana. Lova
var kaxig. Hon gick direkt fram och klappade en och tvekade sen aldrig att lite
lätt också lägga sig på en av dem – vilka var 5 månader gamla. William var
betydligt mer reserverad och klamrade sig konstant fast vid pappa. Av
säkerhetsskäl för barnen fick vi dock inte besöka de största tigrarna utan
endast de minsta (5 resp. 2 månader gamla), men det räckte *we liked it
aloooot* J


Vidare på utflykten besökta vi även ett apcenter, där aporna
hade tränats för att plocka kokosnötter samt för allmän uppvisning; med allt
ifrån att räkna, cykla, spela basket etc – given succé för Lova och William.
Såg även tempel, utkiksplatser med otroliga vyer och grottor för att slutligen
komma upp till byn där folkstammen Kayan bor (även kallade Longneck).
Här bär
kvinnorna ett gäng ringar runt sina halsar, viket gör att halsarna ser
superlånga ut (även om ryktet säger att halsringarna inte tänjer ut själva halsen
utan istället pressar ner nyckelbenen *såg väldigt oskönt och opraktiskt ut må
vi säga*). Redan vid 6 års ålder hänger man på första ringen på tjejerna. Stammen
kommer ursprungligen ifrån Burma, men blev därifrån utstötta och tillslut
accepterade av Thailand. De har inga papper, pass eller visum.

Avslutade dagen längst i norr med sina ljuvliga te-distrikt. Här var det ursprungligen kineser som drev alla ställen, och stället som vi blev på plats valde hade klart sjyst standard och utsikt med heeeelt OK pris – 200 SEK / dubbelrum inkl. frukost och WiFi etc… förbaskat bra med lågsäsong J Stannade här hela efterföljande dag också bara för att njuta
av lugnet, den underbara bergsatmosfären – inkl teprovning hos rosa kinatjej – och för att ta vara på att vi var mer
eller mindre helt ensamma på resort:en med den maffiga poolen och allt
*yihaaaaaa*

Idag har vi tagit oss nerför bergen igen och på vägen också
besökt en av alla tefabriker (kallad 101 + ngt kinesiskt J), åkt via ytterligare några
tempel (”templed out” kanske man kan säga nu…) och kommit fram till den Gyllene
Triangeln, vilken via Mekongfloden binder ihop Laos, Thailand och Burma.
Gyllene Triangeln var också opiumets näste, där den Thailändska regeringen
tillsammans med kungafamiljen till slut lyckades omskolat främst bönderna till
att istället odla främst te – med bra resultat verkade det som. För att visa
omvärlden vilken misär opiumet skapar och återberätta hela dess historia hade
man byggt upp ett opiummuséum som var helt olikt alla andra muséer vi besökt tidigare
(alla presentationer skedde elektroniskt m h a sensorer och alla olika miljöer
var uppbyggda efter sina verkligheter *klart coolt och väldigt gripande,
dessvärre rådde totalt fotoförbud så vi kan inte visa hur det såg ut*).
Därefter blev det god thai-lunch på Serena Hotell, alldeles vid Mekong-floden,
innan vi åkte vidare mot övergången till Laos.

Snart väntar x antal timmar på Mekong-floden för att ta oss
inåt i landet och se vad Laos har att erbjuda. Ska bli klart spännande då vi
hört så mycket gott om detta land, trots avsaknad av kust.

Sköt om er där hemma, vi tänker på er – snart är det
sommarsemester för alla J
Kram i massor



Next »