Äntligen framme i Brasilien och Rio

onsdag 27 december 2006 Rio de Janeiro

Nu har vi antligen kommit fram till Brazil och Rio efter en hel del strul. Resan borjade med att Jessica madde pyton efter konstig magsjuka redan innan vi kommit ivag. Nu kan man tro att detta ar ett gott tecken och kallas for resfeber…men ack nej. Tre hemma och tva pa planet till Paris…spyor alltsa. Skall undvika att beskriva mer i detalj, men snacka om strutar!!

Till slut kom vi fram till Rio for byte till anslutningsflyg upp till Salvador. 40 min sena borjade vi bli lite misstanksamma till att hinna med nasta plan, speciellt nar det ar ca 200 m incheckningsko framfor som ror sig i manana-tempo. Mkt riktigt hann vi inte med nasta flyg utan blev kvar i over 8 tim pa flyplatesen i tappra forsok att komma vidare. Tiil slut gav vi upp och lade om var planerade resrutt.

Nyar pa Cobacabana i Rio ar ju inte helt fel 🙂

Buss in till Rio och forhoppning om att hitta parlan som Asa och Niklas tipsade om (den andra i o kontakten Carola hade tyvarr fullbokat fram till 4 jan) gick bra. Nu hanger vi pa ett kanonschysst stalle med utsikt over bade morgonsol och havet *maaaan vad man kanner for att jobba*

Dags for att utforska harliga Rio som forbereder sig in i det minsta pa grymt nyarsfirande…

PS nu mar Jessica bra igen

Favela, salsa och kott 🙂
söndag 31 december 2006 Rio de Janeiro

Kvar i Rio, vilket place, och trivs som fiskar i vattnet…aven om det faktiskt bara ar runt ca 22 grader (Atlanten *suck*), men pa land ar det desto varmare. Har haft riktigt skona upplevelser med massa goa manniskor. Bor kvar pa samma stalle, White House, och med en Brasse-forestandare Dennis i hogform (han halsar till er sa gott Asa och Niklas). Vi har nu aven fatt kontakt med Carola i fran Varberg och varit och halsat pa i deras Copacabana-lagenhet (proppfull lagenhet med typ 14 baddar vad av 12 st ar fyllda med svenskar…Lotti tack for tipset och Carola halsar dig med en jattekram).

Har varit med Diego, Carolas pojkvan, i hans hemmafavela (den storsta i hela Sydamerika). Lag ca 20-30 min (med minibuss for 2 Reals = 7 kr) ifran Rios undebara strander. Nar vi narmade oss vaxte en bergsby upp med over 400.000 manniskor i. Blev lite orolig for att fa behalla kameran, men sunt fonuft har ju raddat en forut 🙂 Det forsta vi motte var en liten pojk som hade skurit upp hela handen *stackars liten*. Det var som att komma in i en helt annan skum varld dar man inte visste vad som skulle dyka upp harnast. Sedan fick vi stranga order av Diego om att inte ta kort pa nastkommande gata (tungt bevapnade knarkungar). Trodde val inte vi skulle fa se sa mycket, men en Brazze med maskingavar pa 2 meter gjorde en ju lite byxis…

Utsikten hogst upp var sedan enorm och folket i favelen var valdigt glada och tillmotesgaende…nu har faktiskt en helt anna bild av hur en favela fungerar.

Har aven hunnit med bade salsa och sambaklubb. Ojojoj vilka puddingar for oss bada 🙂 …och vilka dansfantaster vi ar *NOT* Kan val erkanna att de forsta stegen salsa var ngt trevande och efter att ha iaktagit en 70-arig man med movements som Michal Jackson var ju ribban lagd och sedan bara att ge jarnet…sicken kvall. Stallet lag mitt i Rios basta partydistrikt Lapa och stamningen var ljuvlig. Tror att man kan likna det vi Goteborgskalaset * 10 typ. Efter ett antal timmar disco-salsa kandes det som om man badat…

Att ga ner i vikt ar ingen risk, maten ar grymt god och man far for ett helt kompani. Kott i mangder och vi bara frossar *sorry alla veggare* i gatukok som pa restaurang. Kan verkligen rekommendera Brzil som ett matland for den som vill oka pa magomfanget 🙂

Ikvall ar det nyarsfirande pa Copacabana ihop med 2 miljoner manniskor -kladda i vitt. Black eyed peas skall spela pa stranden. Vi far skriva mer om detta nasta gang. Tills dess had det sa underbart ni bara kan, skulle jattagarna dela detta med er…men vi skall forsoka lagga upp ngr kort framover (troligtvis nar vi kommit hem da natet ar sa segt).

Till er alla ifran oss bada, GOTT NYTT AR!

Muskler på Copacabana & manjana i Salvador

söndag 7 januari 2007 Salvador

Befinner oss nu i Salvador, vilket ligger ca 2 timmars flyg norrut fran Rio. Vi hade tankt aka buss, men 30 timmars skumpande och ingen AC lat inte som ngn hit (alla resor i landet kring nyar ar tydligen helt slut…sa gar det nar man forsoker ta dagen som den kommer). Har precis anlett till S och stallet verkar vara riktigt cosy. Den svenska killen Micke, som vi bor hos ar toppen. Vi betalar 22 Reais = 70 kr per pers, vilket kanns helt OK. Tillaggas kan att det bara ar 200 m till beachen *plask* och stallet ar helt nyoppnat (fem dagar gammalt). Snacka om tajming.

Nyar pa Copacabana och Ipanema beach med Black Eyed Peas och 2 andra miljoner manniskor var grymt haftigt. Tyvarr smaregnade det hela nyar, och Reine i linne drog da som vantat pa sig forkylning *klenis*…men nu ar bade vadret och R betydligt battre 🙂

I forrgar var vi och besokte Kristusstatyn. Den ar 38 meter hog och bergstoppen som den star pa ligger ca 700 m over havsytan. Utsikten var fantastisk och det maktiga med Rio ar att staden ligger mitt ibland strander, berg och grona dalar, vilket man verkligen kunde se.

Nagot vi saknar hemma ar traningen!!! Har kanner man sig som om man aldrig lyft ett finger for att fa kroppen i trim 🙂 Folk tranar i stort sett hela tiden och over allt. Pa stranden ar det som varst med fardiga traningsredskap (stallningar). Klart mest ogongodis for Jessica, da damerna ar sota i ansiktet men alldeles for slappa i hullet 🙂

Vi borjar komma in i Brasseland-livet och tycker att deras tempo ar ganska skont. Att tiderna ar “manjana” och att man ser tiden som det enda som ar gratis kan iofs ibland vara lite frustrerande for an ambitios och tidspassande svensk…men men semester ar ju zzzzzzzemester 😉

Nej nu skall vi trampa vidare och dricka iskall mangoshake *mums* for att sedan varva allt badande och soleri med lite vanliga vintersysslor har vi aven tankt att bada och sola lite till 🙂

Fran Capoeira i Salvador till varldens sotatse fadderbarn i Poa
lördag 13 januari 2007 São Paulo

Har lamnat Salvador (gamla slavhandelns stad) och delstaten Bahia bakom oss. Micke som vi bodde hos visade sig vara minst sa bra som vi hoppades och han kom med mangder av bra tips. Vi hann val med halften ungefar, da tiden bara rinner ivag (och plajjan vill man ju ocksa hinna med 🙂

Ett av tipsen var att ta sig in till den gamla stadskarnan, Salvadors hjarta, Pelourinho pa tisdag em/kvall. Sagt och gjort. Stallet bara vimlar av torg, kullerstenar sa langt ogat nar och gamla kyrkor (en for varje dag sager man, d v s 365 st). Spontana hip-hop och capoeira-gang korde uppvisningar pa torgen och har kande man verkligen av det riktiga Brasilien. Det okanda trumm- och slagverksbandet Olodum missade vi dock.

Da som sagt tiden var knapp, hann vi inte ut till den beromda on Marro de Sao Paolo utan gick istallet pa Mickes rekommendation halvon Itaparica. Lokalbuss, farja och minibusstransport for ca totalt 30 kr/pers och 2,5 timmar sedan var vi framme. Stranden liknade mer Haiti fast utan turister -forutom oss da 🙂 Klart vart denna dagens transportmoda.

Pa torsdagen visade det sig vara en stor festival (reningshyllning i Bonfin) som borjade 08.00 pa morgonen och sedan holl pa langt in pa natten. Pierre, Therese och Caroline (del av ganget vi delade lagenhet med i Rio) hade precis kommit upp till Salvador, sa vi lyckades tillsammans med Micke ta oss in till den stora folkmassan till kl 9. Folk dansade sambaliknande, spelade trummor och drack ol om vart annat. Vi gjorde sa gott vi kunde for att hanga pa, men ol kl 09.00 fick ist bli vatten i den 35 gradiga solstekande varmen. Svetten rann och sakta men sakert borjade man komma in i gunget. Vi orkade 4 timmar sedan gav vi upp :)…

…stranden lockade och vi valde brassestranden Porto de Salvador. Det visade sig att vi inte var de enda svenskarna pa stranden. En gringo vid namn Anders fragde om vi var ifran Gotet och sedan var snacket igang. Han hade en brasiliansk fru som ocksa var med -givetvis var hon kanonsot 🙂 Normalt sett bodde de i Sthlm men var nu hemma hos Simone i Salvador. Alldeles innan de drog borjade Simone nynna pa Timbaktus “Vi drar till Malmo…”. Gissa vem som sjong den kvinnliga stamman tillsammans med Tim och var Bahias stora stjarnsangerska…

Tiden i Savador var over for denna gang *snyft* men nya aventyr vantade. Flyg till Sao Paolo och 3,5 mil utanfor vantade barnbyn pa oss. Vi kom rakt in i deras middag och fick givetvis snabbt tva tallrikar vi ocksa. Jattemycket kanslor och kramar gjorde att vi fick ett gang fadderbarn till, utover Carolina och Marcelo 🙂 Den minsta grabben Andre (ca 4 ar) i huset, tog sedan tva stadiga grepp i vara hander och drog oss runt for husvisning. Med rabblande portugisiska och ett standigt collgate-smile fick vi se alla rum 🙂

Presentutdelningen blev darefter succe. Hopprepen till barnen i huset (ca 10 st barn) gillades starkt. Vi hoppade i sakert 1 timma innan det var dags for nasta allmanna presentutdelning, fjaderboll och sapbubbelset. Ytterligare lektimmar forsvann med samma intensitet och uppskattning. Fika *pust*. 4 i rad, plockepinn och lopp-spel samt lite fotboll pa garden foll ocksa i god jord. Kanslorna var manga men trots avsaknad av tolk fick vi valdigt bra kontakt. Tillaggas kan att vi nog hade ngn i knat, i handen eller runt halsen hela tiden. Innan vi 6 timmar senare akte fick vi varsin jattekram av alla barnen, men mest av vara 2 fadderbarn C och M. Svart att halla tillbaka tararna. En dag som vi aldrig kommer att glomma.

Sitter nu pa formodligen en av varldens storsta busstationer i Sao Paolo och invantar bussen till Parati -gar om ca 15 min. Kram pa er sa lange…om ni nu orkat lasa anda hit ner 🙂

Hemma igen…
söndag 21 januari 2007 Göteborg

Nu har vi kommit hem till kalla Svea igen, som direkt erbjöd oss regn och rusk *burrrr*…tillbaka rakt in i verkligeheten. Ngr veckor till hade ju inte skadat, men men vi skall inte klaga 😉

Innan vi kom hem hann vi med ngr avslutande dagar i den fantastiska staden Rio. Vi utförde lite sedvanlig shopping i form av klädesplagg, DVD:er etc. Shoppingen är ju inte direkt jämförbar med Asien och dess grymma utbud, men det passade vår plånbok ganska så bra på sluttampen 🙂

Beach volleyboll på Copacabana hann vi också med, där vi lyckades få oss en strandbit mellan fotbollstokiga brassar i skymningen…känns som ljusår bort trots att detta bara var ngr dagar och ca 30 grader sedan, konstigt nog!?

Saker vi inte gjorde eller inte råkade ut för:

– Blev rånade
– Varit tysta i minibuss hem från Lapa (Abba, Roxette o annan svensk musik tills med goa brassar)
– Köttfria en enda dag *mums va gott d va*
– Skådat damer som solat toppless på stranden
– Besökte sockertoppen (bättre utsikt i från Jesusstatyn)
– Gymmade på stranden som alla andra (förutom Reine sista dagen i skymningen…)
– Erbjudande om att kyssa någon främling, då brassarna kommer fram och frågar folk på krogen:
Can I kiss you?
– Undvek Caipirinha 🙂
– Undvek McDonalds
– Åkte till Ilha Grande, då det var monsunregn där
– Såg fotboll på världens största fotbollsarena Maracanã (säsongen hade inte dragit igång ännu)…såg däremot en hel del bollirande på stranden och lite här och var
– Sov bekvämt alla nätter (nyårsnatten blev i en bäddsoffa, då 3-rumslägenheten fylldes med totalt 19 personer)